Steg för steg

1. Problem

Vardagen är full av små hinder, problem som du gärna skulle sluppit undan. Nämn ett sådant problem

2. Lösning

Hur skulle detta problem kunna lösas?

3. Kund

Vem skulle kunna ha nytta av din lösning? Vem skulle du kunna sälja till din lösning till och hur skulle denna ha nytta av den?

4. Affärsmodell, marknad och resurser

Hur ska jag tjäna pengar på min affärsidé? Hur ser min marknad ut och hur når jag ut till den? Vilka resurser behöver jag för att realisera min affärsidé?

Ta steget

Grattis, du har precis utvecklat din idé till en affärsidé. Vad sägs om att ta din affärsidé ett steg till, från just en idé till en möjlighet att tjäna pengar? Läs gärna exemplet här nedan...

Exempel

Problem

Denna idé föddes vid ett besök på Liseberg sommaren 2002. Jag var där med mitt jobb och trots att vi hade mycket att prata om hela tiden så blev det till slut ganska irriterande att ständigt stå i kö till i stort sett alla attraktioner. Med andra ord, jag hade ett problem som jag förmodligen delade med många andra. Vid Balder som då var det populäraste åket fanns en sorts köindikator som visade hur lång kötiden var. Eftersom jag är en mycket kritiskt lagd person tvivlade jag på att den var rättvisande.

Därför började jag redan under besöket fundera på hur man skulle kunna få till en i realtid visande köindikator. Eftersom jag hade läst lite om RFID så fick det bli den tekniska lösningen som ett sådant system skulle bygga på.

Lösning!?

Min lösning skulle bli att Liseberg bytte ut sina pappersåkband mot gummiåkband som innehöll en RFID-tagg som skulle läsas av varje gång en besökare gick in i kön till en attraktion samt när hon tog plats i den. På så vis skulle man kunna mäta kötiden mer exakt. Tiderna som mättes skulle sedan visas vid ingången till attraktionen samt visas på översiktskartor över hela parken som fanns placerade på strategiska platser i parken. På så vis skulle jag som besökare ha en god översikt över parkens attraktioner och kunna vara strategisk i mitt val av åkattraktioner. Vilken bra lösning tänkte jag och funderade på vem jag skulle kontakta på Liseberg och tänkte hur mycket pengar jag skulle få för min idé som egentligen kanske var en affärsidé, eller?

Kundnytta

Fokus för lösningen låg på besökaren i nöjesparken. Är det dem som betalar installationen? I slutändan - ja, men för att det ska bli så måste jag utveckla idén till en affärsidé och göra den attraktiv för min kund, dvs. Liseberg. Kundnytta kan enkelt översättas till vad för nytta gör min produkt för min kund. Vad för problem eller önskemål löser eller tillgodoser jag med den. I det ovanstående fallet hade jag bara skapat nytta för besökaren i parken, dvs. kundens kund. En nytta som innebär att besöket på nöjesparken får en bättre eftersmak då hon inte kommer att komma ihåg det ständiga köandet, en upplevelse som förmodligen gör att hon gärna kommer tillbaka. En tanke god som någon men nästa steg i utvecklingen av min idé var att skapa mer nytta för Liseberg och ett kraftigt argument för installationen - hårda fakta i form av kronor och ören. Min första tanke var att om kunden står mindre tid i kö har hon mer tid på sig att göra av med pengar på annat. Tyvärr något som är svårt att mäta och för den delen bevisa. Hur vore det istället om man med hjälp av dessa nya åkband kunde få kunden själv att ladda sina band med värde via automater. Då skulle Liseberg behöva färre anställda vilket skulle kosta dem mindre. Den summa som Liseberg skulle spara genom att ha färre anställda skapar kundnyttan. Den kan också ge dig ett hum om hur mycket du kan ta betalt för produkten i fråga.

Affärsnytta

Affärsmodellen ska visa hur du ska tjäna dina pengar på din idé. I detta fall valde jag att utveckla en modell som gick ut på att installationen av systemet skulle vara billig med en förbindande löpande driftskostnad. Det skulle vara intressant ur ett investeringsperspektiv för Liseberg men också för mig som ville ha en bra referenskund när mitt bolag senare skulle sälja in system till andra parker i framför allt Europa. Jämför uttrycket det jag förlorar på gungorna tar jag igen på karusellen.

Marknad

Antalet stora nöjesparker som skulle vara intresserad av denna idé får anses vara ganska begränsad. Av de närmare hundra parker som finns i västra Europa som jag såg som möjlig geografisk marknad kommer flera falla bort som potentiella kunder på grund av, att det saknas pengar, behovet finns inte, biljettsystem saknas helt, personalkostnaderna är ändå så låga osv. Faktorer som påverkar min marknad och min möjlighet att lyckas. Jag uppskattade i alla fall att det borde finnas åtminstone fem parker som jag skulle kunna sälja in min lösning till. Därför blev valet av affärsmodell helt rätt då det gäller att kunna ha en bestående verksamhet om marknaden är mättad inom fem år. Här skulle man kunna sluta att berätta om sin affärsidé men eftersom man vill att affärsidén ska vara intressant för finansiärer eller juryer i affärsidétävlingar fortsätter man att beskriva vad ett system som detta skulle kunna användas till mer, förutom nöjesparker. Man ger helt enkelt idén en skalbarhet och möjligheten att med enkla (!) medel, genom anpassning, öppna dörrarna till andra marknader. Tekniken går att använda vid lunchrestauranger, biltvättar osv. Användningsområdena är egentligen oändliga.

Kommentarer

Det finns mycket att tillägga när det gäller denna idé och jag hoppas att du som läser detta redan har blivit irriterad över hur dåligt genomarbetad den är. För det är den, det finns en uppsjö med kundnytta att baka in som du dessutom kan ta betalt för. Jag vill bara inte avslöja dem…